I will sodomize you and face-fuck you,

bottom Aurelius and catamite Furius,

you who think, because my poems

are sensitive, that I have no shame.

For it's proper for a devoted poet to be moral

himself, [but] in no way is it necessary for his poems.

In point of fact, these have wit and charm,

if they are sensitive and a little shameless,

and can arouse an itch,

and I don't mean in boys, but in those hairy old men

who can't get it up.

Because you've read my countless kisses,

you think less of me as a man?

I will sodomize you and face-fuck you.

Please master can I touch your cheek

please master can I kneel at  your feet

please master can I loosen your blue pants

please master can I gaze at your golden haired belly

please master can I have your thighs bare to my eyes

please master can I take off my clothes below your chair

please master can I can I kiss your ankles and soul

please master can I touch lips to your hard muscle hairless thigh

please master can I lay my ear pressed to your stomach

please master can I wrap my arms around your white ass

please master can I lick your groin gurled with blond soft fur

please master can I touch my tongue to your rosy asshole

please master may I pass my face to your balls,

please master order me down on the floor,

please master tell me to lick your thick shaft

please master put your rough hands on my bald hairy skull

please master press my mouth to your prick-heart

please master press my face into your belly, pull me slowly strong thumbed

till your dumb hardness fills my throat to the base

till I swallow and taste your delicate flesh-hot prick barrel veined Please

Mater push my shoulders away and stare in my eyes, & make me bend over

       the table

please master grab my thighs and lift my ass to your waist

please master your hand’s rough stroke on my neck your palm down to my

       backside

please master push me, my feet on chairs, till my hole feels the breath of

       your spit and your thumb stroke

please master make my say Please Master Fuck me now Please

Master grease my balls and hairmouth with sweet vaselines

please master stroke your shaft with white creams

please master touch your cock head to my wrinkled self-hole

please master push it in gently, your elbows enwrapped round my breast

your arms passing down to my belly, my penis you touch w/ your fingers

please master shove it in me a little, a little, a little,

please master sink your droor thing down my behind

& please master make me wiggle my rear to eat up the prick trunk

till my asshalfs cuddle your thighs, my back bent over,

till I’m alone sticking out, your sword stuck throbbing in me

please master pull out and slowly roll onto the bottom

please master lunge it again, and withdraw the tip

please please master fuck me again with your self, please fuck me Please

Master drive down till it hurts me the softness the

Softness please master make love to my ass, give body to center, & fuck me

       for good like a girl,

tenderly clasp me please master I take me to thee,

& drive in my belly your selfsame sweet heat-rood

you fingered in solitude Denver or Brooklyn or fucked in a maiden in Paris

       carlots

please master drive me thy vehicle, body of love drops, sweat fuck

body of tenderness, Give me your dogh fuck faster

please master make me go moan on the table

Go moan O please master do fuck me like that

in your rhythm thrill-plunge & pull-back-bounce & push down

till I loosen my asshole a dog on the table yelping with terror delight to be

       loved

Please master call me a dog, an ass beast, a wet asshole,

& fuck me more violent, my eyes hid with your palms round my skull

& plunge down in a brutal hard lash thru soft drip-fish

& throb thru five seconds to spurt out your semen heat

over & over, bamming it in while I cry out your name I do love you

please Master.

De låg en stund och pratade och värmde varandra. Hampus berättade om sommaren hos morfadern och om hur lycklig han hade varit i det lugnet. Johan måste ha tyckt att Hampus var lite långrandig för han avbröt honom med en tystande kyss. Hampus svarade och Johan drog honom till sig, de rullade upp så att Johan låg på Hampus.

Händer trevade, händer smekte, lärde känna och gjorde allt till sitt.

De älskade som blinda med hela kroppar, Johan böjde sitt huvud bakåt när Hampus kysste hans struphuvud. För att göra det ännu skönare blötte Johan sina fingrar innan han smekte Hampus bröstvårtor.

– Jag tycker att du är så fin, viskade Hampus.

– Det tycker jag du är också, viskade Johan tillbaka.

Så älskade de i ett blågrönt havsvatten från en tropisk ocean, en båt, nästan en ångare, dansade i det vita rummet, de fick hålla i varandra av alla krafter för att inte ramla av.

Det gick allt snabbare och intensivare, om de förut älskat som blinda knullade de nu som galna, de sög, de slickade, de bet. De kramade ur varandra en nästan smärtsam gemensam orgasm och låg sedan länge flämtande i sängen, vilande sina huvuden mot den andres lår.

Hampus höll Johans bultande penis i handen och kände den slappna av och hämta sig efter den våldsamma ansträngningen. Johan kunde inte låta bli att mjukt fortsätta suga Hampus. De kom överens om att sova. Hampus smög upp mot Johans ansikte och slickade försiktigt som en kattmamma ren Johans mustasch från sperma. Det var det finaste han kunde göra.

Inside the room he’s pulled
the-other-he’s pants down.

Before they suck, before they
fuck each other in the apartment

with no curtains (windows
facing a dirty brick wall), they

spit their anonymous tongues
into the other’s anonymous

mouth because they don’t want
to speak, no where are you from

no love me in the morning.
The couples outside are married

to their bad decisions: gold bands
and strollers, men and women.

They’re two hims in a bedroom
off Second Avenue and it’s summer.

They are grab and grab, suck
and thrust, is that his cock?

is that his cock? They are chest
to chest, stomach to stomach,

his hand on his ass, then him
on his knees, then him on his

back his cock in his ass, and him
on his back and his cock, back

and forth, him, then him, then
him, him, him, then him again.

Senare samma kväll ligger Rasmus i en främmande säng i en främmande lägenhet med ytterligare en annan man som han har träffat när mannen som han var med i bilen bakom skjulet i Hammarbyhamnen skjutsat honom tillbaka till Klara Norra.

De är nakna.

Den här mannen är också äldre, kanske i fyrtioårsldern, hårig, bredaxlad och en aning fet. Inte heller han är den som Rasmus väntat på, men det får gå ändå. Rasmus njuter av att få känna sig omhändertagen.

Lägenheten tillhör en bortrest bekant till mannen. Lakanen är otvättade och det är kallt i rummet. Rasmus hud knottras. De har släckt lamporna men ljuset från gatan utanför letar sig in genom balkongdörren och skuggan av träkarmen bildar ett långdraget kors som sträcker sig fram över golvet mot sängen.

Den främmande mannen ligger tungt över Rasmus. Långsamt tränger han in där bak. Rasmus vågar inte säga att han aldrig gjort något sådant förut. Aldrig någonsin.

Nu är han rädd att det ska göra ont.

“Försiktigt!” ber han. “Försiktigt!”

“Jag är försiktig!” försäkrar den andre men trycker obönhörligt på. “Jag har gjort det här med tusentals killar.” Rasmus skäms över sin oskuld. Oroligt vädjar han till den andre.

“Du vet, jag har aldrig…”

Men plötsligt känner han hur mannen glider in och fyller honom helt. Smärtan är till en början överväldigande. Den är som när tandläkaren skulle rotfylla hans tand och inte bedövat tillräckligt och kom åt en nerv med sitt verktyg och Rasmus bokstavligen reste sig ur stolen i smärta.

Men nu är han fasthållen. Rasmus försöker klösa bort mannen, trycka undan honom, men mannen håller sig bestämt kvar.

“Ssjjjj”, tystar mannen hans motstånd och lägger handen över hans mun, “den är inne nu. Helt och hållet inne.”

Rasmus drar efter andan, det är som om han blivit spräckt, så ont gör det.

Ändå fylls han av en märklig lycka. Nästan stolthet.

Han har klarat det.

Han är inte längre ensam. Han är en sån som blir knullad.

Rasmus blir ivrig.

“Kyss mig” ber han.

De kysser varandra.

Mannen börjar långsamt att röra sig inne i honom. Först försiktigt. Sedan alltmer taktfast.

Det gör ont men går att kontrollera, ungefär som han förberedde sig på smärtan när de höll fast och slog honom på skolgården. Det fanns en rymt i misshandeln, om man andades med i rytmen gjorde det mindre ont.

Så är det också nu. Rasmus stryker med händerna över den andres rygg, parerar hans stötar, låter sig bevekas av den adres tyngd.

Hela tiden tänker han: “Det är inte du.”

Ändå får mannen hålla på.

För sådan är Rasmus.

Han är artig.

Jag brukar kunna somna lättare om jag dricker varm mjölk, men jag orkar inte gå upp. Och att dricka något varmt i tropisk hetta är bara korkat. Så jag kör på en annan grej som brukar funka.

Jag flyttar handen mot mitt skrev.

Det börjar susa långt ner i magen redan innan jag hunnit fram, och när jag nuddar kukens mjuka hud med pekfingret rycker den till. Jag smeker långsamt fram och tillbaka, väcker den, lägger fingrarna runt den och känner hur den växer i min hand. Det gör mig kåt. Det pirrar till i magen, och jag ler för mig själv. Det enda som är bra med att inte kunna sova är att man har all tid i världen.

Kuken känns varmare när den blir hård, tar mer plats i handen när det börjar bulta under den tunna huden. Jag känner varje pulsslag mot fingrarna när jag ökar takten. Kroppen är med. Den vet vad det här betyder.

Jag tar ett stadigare tag, sätter mig upp lite mot väggen och böjer knät så att jag får mer plats under täcket. Det är skönt, det känns som om all energi i kroppen styrs om till samma ställe, precis där jag vill ha den.

Jag andas hårdare, biter ihop käkarna så att inget ljud ska råka slippa ut, för nu när jag har kommit igång känns varje rörelse så mycket mer. Det har börjat sticka i benen, och det pirrar i fötterna. Jag tvingar mig själv till att sakta ner och ta ett djupt andetag innan det råkar ta slut för snabbt. 

Jag vill hinna med ett par till saker innan det är över. 

Eller, vill är fel ord, men jag vet att det blir bäst effekt om jag drar ut på det. 

Jag lämnar skrevet och flyttar upp handen till min axel, drar fingrarna fram och tillbaka över nyckelbenet, ner över bröstet och magen, ut mot låren, och tillbaka upp. 

Det rycker i kuken och spänner i ljumskarna när handen passerar, men jag stannar inte där.

Första varvet känns det alltid larvigt, men jag vet att det här är det bästa sättet att få det att skrälla på slutet. Inte ha det för bråttom. Få med större del av kroppen.

Efter några omgångar blir det snudd på olidligt att dra fingertopparna över huden på magen, jag har blivit andfådd och börjar svettas i knävecken och på bröstet, och hela kroppen skriker att jag bara borde flytta handen till kuken och ta de där sista snabba dragen som behövs men jag gör det inte.

Det vore enkelt, men det här är skillnaden mellan ett vanligt runk och ett sovrunk. Den skönaste sömnen kommer om man motstår frestelsen att avsluta det redan nu, och i stället drar ut på det ännu mer och plockar fram bilderna.

Jag lägger mig tillrätta på rygg. Det blixtrar till i kuken när jag tar i den, men jag rör bara handen löst upp och ner, håller knappt i den ordentligt ens. Jag blir våt om pekfingret när jag stryker det över toppen, torkar av det på lakanet innan jag fortsätter.

I mina bilder är det en annan person som kommer fram till min säng, lutar sig över mig, andas i mitt öra. Jag kan nästan känna andedräkten mot halsen, särar på benen när jag tänker mig ett knä mellan mina lår, någon som stryker mig över revbenen och trycker sig mot mig. 

Jag koncentrerar mig på att fortsätta röra mig långsamt när det surrar till i pungen och börjar kittla i fötterna igen. Vänsterhanden hittar upp till mitt ansikte, tummen glider in i munnen, och jag tänker på ett par andra läppar som också är våta och varma.

Högerhandens rörelser blir hårdare när jag tänker mig hur de där läpparna vandrar ner över mitt bröst och magen, och när de når min kuk blixtrar varje drag av enerig som snart kommer att orsaka en explosion.

“Jag kommer”, viskar jag så tyst jag kan ut i mörkret när jag spänner armen ytterligare, och orden gör mig så extrem upphetsad att den där energin trasslar ihop sig och sprängs ut i kroppen.

Jag kastar av mig täcket, lutar bak huvudet mot väggen, släpper allt och låter mig själv komma, komma, komma, när våg efter våg av koncentrerad energi virvlar ut i varenda andfådd liten del av mig.

Efteråt hinner jag nästan inte ens torka av mig innan tröttheten kommer smygande och gör mina tankar suddiga i kanten.

Han är så nära nu. Jag känner doften av hans kläder, det är sköljmedel som luktar hem. Hans parfym är mörk och träig som en skog. Jag vill gå vilse bland grenarna. Han låter sin hand vandra ner längs min hals, ner över nyckelbenet, fortsätter över min platta bröstkorg.

“Alltså, jag har inte…” Jag försöker tala men han tystar mig med ett finger framför min mun. Han ser in i mina ögon. Jag låter hans fingertopp smeka min underläpp, min tunga tar in hans finger. han viker inte undan sin blick. Han vänder på mig så jag står med ryggen mot honom och smekar min rygg.

Jag vet inte om han ser alla märken i huden. Han knäpper upp och låter spetsen falla till golvet. Hans ena hand kupar runt min bröstkorg, med den andra drar han ner mina byxor och trosor i ett svep. Han kramar om mig och pressar mig mot sig. Min kropp är mjuk mot hans hårda. Hans rörelser bekräftar mig. Han rör vid mig som den kvinna jag är.

Hans kropp är en dräkt av dofter och drömmar.

Han vänder på mig igen, pressar mig mot väggen, naglar fast mig där.

“Är du okej?” Hans röst är hes och river upp mig. Frågan känns främmande. Jag är inte van vid att någon undrar vad jag vill, att någon ber om min kropp, om min njutning. Det är alltid genom andras njutning som jag finns till.

“Jag vill ha dig”, viskar jag. Vi möts i en kyss. Våra munnar är hungriuga och våra rörelser är fumliga men de är inte rädda. Jag suger på hans tunga och dricker hans saliv. Hans krokighet, de skarpa dragen, gör honom så vacker. han smakar sött och surt på samma gång.

Vi lägger oss på sängen och jag faller in i honom. Jag känner ingen rädsla, ingen alls. Tar ett tag om halsbandet runt hans hals, drar honom mot mig. Våra kroppar pressas mot varandra. Kukarna är blöta och glider mot varandra, glansiga av försats.

Han är ovanpå mig i sängen. Jag skjuter från madrassen mot honom. Han trycker ner mig med hela sin tyngd, viskar in i mig utan ord. Saga. I min kropp sprider sig ett lugn. 

Jag sluter mina ögon och han vänder mig om så att jag hamnar på mage, tar mitt hår i sin hand och drar mig mjukt bakåt. Hans mun hamnar precis intill mitt öra. Han tar ett djupt andetag med näsan. Han andas in mig. Jag undrar vad han känner, hur jag doftar för honom. “Jag vill att du blir min.” Jag vet inte om han säger det eller om jag tänker att han säger det. men det känns i hela min kropp.

Det enda vi är, ljudet av regn.

Han är ingenstans. Han är överallt. När han kommer in i mig kräver han mina ljud med sin tunga. Min kuk gnuggas mot lakanet, hårt och torrt, det skaver och jag kommer fort av att ha honom i mig. Han stannar kvar i mig efter att han sprutat. Jag känner hur han slaknar i mig. Andetagen är tunga och vi ser bara på varandra. Jag vill slippa slåss mot verkligheten. Jag vill leva. Det känns som att jag fick tillbaka en liten del av min kropp.

Första gången vi knullade, knullade vi inte alls. Jag vågar bara berätta vad som hände sedan, för chansen att du läser detta brev är liten – omöjligheten att du läser detta är den enda som gör mitt skrivande möjligt.

I Trevors trailer fanns i hallen en målning av en skål persikor som alltid fångade min uppmärksamhet. Hallen var för trång, och man kunde bara se den på några centimeters avstånd, mer en efterdyning än konst. Jag var tvungen att stå lite vid sidan om den för att se hela målningen. Varje gång jag gick förbi saktade jag ner stegen, insöp den. En billig målning från Family Dollar, massproducerad och vagt refererande till impressionalism. När jag undersökte penseldragen såg jag att de inte alls var målade, utan tryckta med fläckig relief, antydan av en hand utan verklighet. “Penseldragen” i relief stämde aldrig med sina skuggningar, så att ett drag innehöll två, till och med tre, färger på en gång. En förfalskning. En bluff. Det var därför jag älskade den. Materialen gjorde inga anspråk på autenticitet, snarare en diskret enformighet, en önskan om att tas för konst om man tittade som hastigast. Den hängde på väggen, gömd i den mörka hallen som ledde till Trevors rum. Jag frågade aldrig vem som hängt upp den där. Persikor. Rosa persikor.

Under de fuktiga lakanen tryckte han sin kuk mellan mina ben. Jag spottade i min hand och sträckte mig bakåt, grep hårt om hans varma längd, i imitation av verkligheten, medan han tryckte på. Jag sneglade bakåt och såg den upphetsade busigheten i hans ögon. Fastän detta var ett skenförsök, en penis i en knuten hand istället för i det inter jaget, var det för ett ögonblick på riktigt. Det var på riktigt för att vi inte behövde se – som om vi knullade och ickeknullade på avstånd från våra kroppar, ändå inne i känslan, som i ett minne. 

Vi gjorde det vi sett i porr. Jag svepte min fria hand runt hans hals, min mun på jakt efter den del av Trevor som var närmast, och han gjorde likadant, tryckte näsan mot min nacke. Hans tunga, hans tungor. Och hans armar, heta längs sina späda senor, påminde mig om grannens hus på Franklin Avenue, morgonen efter att det brunnit ner. Jag hade lyft upp en del av en fönsterram, ännu varm, från ruinerna, och mina fingrar grävde in i det mjuka träet, fuktigt efter släcklingen, på samma sätt som de nu grävde in i Trevors biceps. Jag tyckte mig höra ljudet av väsande ånga från honom, men det var bara oktobervinden som piskade utanför och gravitationen som gjorde ett lexikon av löven.

Vi talade inte.

Han knullade min hand tills vi skälvde till, våt, som ljuddämparen på en truck som startar i regnet. Tills min hand blev klibbig och han sa “Nej, å nej” som om det var blod och inte sperma som lämnade honom. Färdiga med oss själva låg vi en stund med ansikten som svalnade medan de torkade.

Nu för tiden, när jag besöker ett museum, tvekar jag att komma för nära en målning av rädsla för vad jag kanske får se, eller inte får se, där. Som med de rosa fläckarna på Trevors loppmarknadspersikor betraktar jag istället, med händerna på ryggen, på långt håll, ibland ända från rummets tröskel, där allt ännu är möjligt för ingenting är uppenbarat. 

Efteråt, bredvid mig med ansiktet bortvänt, grät han skickligt i mörkret. Så som pojkar gör. Första gången vi knullade, knullade vi inte alls.

Many people asked me back then if I knew where I got it from, and I always told them I didn't know since this was the easiest explanation; with no idea how I got it, there was nothing to regret, no one to blame, but even though it was the easiest explanation because it best described how I felt at the time, it wasn't actually true since the scrubs had also drawn blood for a Western blot test, and it confirmed what the sudden dive of my immune system had already suggested, that I had been infected within the last few weeks, and in that time, there'd only been one guy who fucked me without a condom.

He'd found me at a party far into the morning when my mucous membranes were already so frayed from speed and filterless cigarettes, they were just waiting for any excuse to bleed. His mohawk was soft like plush, his skin moist and ready to smear all over my own, and I followed him home to his flat in Kreuzberg where he cracked open two beers which we took a sip from each and left on the coffee table, continued into his bedroom where the day was slowly dawning outside, nothing it made sense to call 'bright', just a raw concrete grey autumn day which it felt completely surreal to be this vibrantly awake and alive in, this brave and defenceless in, this dispersed in, under the weight of a foreign body and disappear into a torn fitted sheet in (into washed out blue terry cloth), and I gasped like I was trying to disappear completely, and he held me down like this, forced his cock inside me, and even though he didn't immediately stop when I told him to stop and put on a condom, I didn't give it much thought either, not until I was told at the hospital that I'd been infected within the last few weeks, and though it felt like I should be angry about what happened, this seemed completely alien to me because even though I'd not let it happen on purpose, there'd been so many times before when it could just as well have happened, and it could just as well have happened because I hesitated too long before saying stop, as because he didn't stop immediately when I told him to, and I also met him several times after that and no longer told him to stop when he started fucking me without a condom, and once I felt how liberating it was to let myself be fucked with no reservation, to lean fully into it, it just seemed absurd to think I should regret anything. 

Mobilkameran visade hur Simon ledde Ryan till den närmaste sidan av sängen. Simon med ryggen mot skärmen; ljudet av knappar som öppnades, av en skjorta som krånglades loss från två armar av Ryans tunga kropp som föll baklänges tvärs över sängen. Sedan Simon som böjde sig ner, drog i sina smala jeans ett ben i taget tills man bara såg baksidan av hans enkla svarta kalsonger. Simons röst: “Lägg dig lite längre ut. Om du lägger dig med huvudet över kanten skärs bilden av vid axlarna." “Men den andra kameran då?” frågade Ryan och menade mobilkameran bakom Simon. “Den kommer bara få med mig”, sa Simon,

Senare, när videon laddades upp, hade den fått namnet “en tjänst åt en kompis”. Prenumeranterna fick se Simon bakifrån, på knä i kalsongerna framför sängen och en kropp som ur mobilkamerans vinkel bara ser ut som två ben. I början av klippet vrider Simon på huvudet och ser rakt på tittarna och sedan tillbaka igen, börjar slicka i små tag upp för ena skenbenet, drar tungan i längre rörelser över låren fram till bulan i de lösa boxershortsen. Tittarna ser Simon greppa tag om bulan, vända sig mot kameran igen och öppna munnen bara en aning, som om han är förvånad, innan han böjer ner huvudet över boxershortsen igen, slickar längs grenen med våt tunga, verkar försöka knäppa upp de tre små vita plastknapparna i gylfen med munnen. Sedan ändras vinkeln och tittarna får se bilden från stativkameran, av Simon i profil när han ser upp på dem som för att kolla att de fortfarande är kvar. Simon stryker långsamt handen uppför den nakna huvudlösa överkroppen, drar med fingrarna genom de korta hårstråna och klämmer hårt om bröstet. Inga ljud hörs från den andra personen, bara bakgrundsmusiken som skiftar i intensitet och sedan drar Simon långsamt, utan att titta bort från kameran, ner boxershortsen och sväljer allt som visas. Han har fortfarande ögonkontakt med tittarna, stirrar rakt in i linsen samtidigt som hans huvud rör sig upp och ner. Han rör inte vid sig själv en enda gång, flyttar aldrig närmare den andra kroppen. Scenen är perfekt arrangerad: Simon på knä, framåtböjd mellan de två kraftigare, hårigare benen. Ibland skiftar perspektivet till mobilkameran och korta klipp som i jämförelse ser ut som en hobbyupptagning, med sämre upplösning, som om en tredje person befinner sig i rummet och filmar de två på sängen. Fokus på Simons skinkor, ibland på huvudets rörelser. Sedan tillbaka till stativkameran igen, Simons hand som stryker över kroppen framför honom, snabbare och snabbare, den andra handen runt skaftet längst ner, tills det går som en skälvning genom kroppen på sängen och följarna ser Simons strupe röra sig när han sväljer och sedan slickar sig om läpparna och ler mot kameran. Musiken blir allt högre och bilden tonar ut, och sedan visas titeln på skärmen igen.

I den oredigerade versionen säger Simon till Ryan att han kan komma upp nu och det gör han, hasar sig upp på sängen med kinder som är röda av ansträngningen och av blodet som forsar tillbaka till huvudet. Man ser Simon klättra fram över honom, med knäna på varsin sida av Ryans överkropp. Handflatorna mot hans bröstmuskler. “Vem tänkte du dig att det var som tittade?” frågar Simon med antydan till ett leende på läpparna. Ryan är fortfarande lite anfådd. “Alla” svarar han.