#queererotik, del 4: Hetare

 
hetare
 

Hetare. Elva noveller som känns
⊳ Rabén & Sjögren
⊳ 2018

Det som främst händer i mig när jag läser novellerna i Hetare är att minnen från en tid för länge sen väcks till liv. Minnen från en tid då jag förtvivlat längtade efter den där personen, platsen, erfarenheten där jag inte förhåller mig till heterosexualitet. Där jag bara kan få vara utan att tänka på vem jag är. Att få vara tillsammans, naken, med någon som är som jag. Minnen av en längtan som nästan gränsade till fysisk smärta.

Elva noveller, av elva författare. Jag gillar mest de mer poetiska novellerna, som målar upp bilder och känslotillstånd. Jag gillar mindre novellerna med dialoger, och de som förklarar för mycket. Dialoger i sexnoveller tycks vara bland det svåraste som finns, det är som att text som medium inte riktigt lämpar sig för att uttrycka det vi säger under sex. Ändå fungerar det förvånansvärt väl här. Någon novell fastnar i fällan att förklara mer än att beskriva. För mig blir det tröttsamt, för hen som är 15 bast och har många tankar runt sin egen sexualitet och könsidentitet är det nog mer än värdefullt.

Det är svårt att säga att någon novell sticker ut – helt enkelt för att så gott som alla är exceptionellt välskrivna, intressanta, upphetsande, spännande. Kristofer Folkhammar och Sara Lövestam och Eli Levén. Pernilla Gesén och Joel Mauricio Isabel Ortiz och Anna Ahlund. Saga Becker, Sebastian Lönnlöv, Sara Ohlsson, Anna Jakobsson Lund och Moa Eriksson Sandberg. Elva noveller, elva författare, elva universum av lust.

En novell som måste lyftas fram är Anna Ahlunds ”Det skönaste”. Det är den enda novellen i samlingen som på ett tydligt sätt lyfter fram tvekan, och nej:et, som en del av sex. Den norm i vår kultur som framställer sex som linjärt, som något som händer utan förhandling, utan tvekan, utan tillbakasteg, pauser, stopp, är fullkomligt förödande. Här finns ett ypperligt exempel på hur sex kan skrivas fram som samspel.

Jag tänker att det är tur att vi har ett sånt fantastiskt språk att det kan uttrycka hela regnbågsspektrats nyanser av lust och sex. Vilken fenomenal lycka att vi har så många författare som behärskar språket till fullo att dofter, känselintryck, smaker, hud och svett får liv bland boksidornas svarta typer.

Med de elva noveller som ryms mellan dessa rosa pärmar behöver ingen tonåring vara utlämnad till halvmesyrer på internets baksida där samtycke och ömsesidighet fortfarande är oupptäckt tankegods. Med de här elva novellerna sex skönt, euforiskt, befriande, innerligt och en värld av möjligheter.

Makz Bjuggfält

Föregående
Föregående

Sputnikälskling

Nästa
Nästa

#queererotik, del 3: Intervju med B. J. Hermansson